Det finns mycket att tänka på när trädgårdens golv skall planeras och här har jag sammanställt några av de viktigaste faktorerna. 
Den första frågan är att tänka på att inte göra för stora hårdgjorda ytor i trädgården. Det finns flera anledningar till det och här är tre tunga skäl:

1. Hårdgjorda ytor tar upp väldigt lite, eller i värsta fall inget alls regnvatten.  Detta i en tid där vi får mer och mer extremväder med intensiv nederbörd och ökade risker för översvämningar. Stora hårdgjorda ytor kan alltså leda till stora problem.
2. För att en trädgård skall bidra till en biologisk mångfald och också bidra till att binda koldioxid så behövs mycket grönska i form av träd, buskar, perenner, gräsmatta och äng.
3. Vi mår helt enkelt bättre av att ha mer grönska runt oss. Forskning visar att natur och trädgård lindrar stress och ökar människans välbefinnande. Att vistas i en grönskande trädgård har många positiva effekter. 

En bra tumregel är att sträva efter att låta max 20 % av trädgården ha hårdjorda ytor och låta 80% vara gröna ytor. 

Nästa fråga att ta beslut om är markmaterialet. Det finns ju massor av fina material och ibland är en kombination just det som kan ge det lilla extra.
Här finns flera aspekter att ta hänsyn till:

• Användningsområde - Är det en parkering eller uppfart så behövs en tjockare marksten än om det är en uteplats eller trädgårdsgång.
• Miljö och stil på och runt din fastighet -  Vilken färg har huset, taket och andra byggnationer?
• Livslängden -  Det är stor skillnad på livslängd mellan tex betongsten och natursten. Det är också stor skillnad med vilken värdighet som markstenen åldras. Där vinner natursten stort över betong. Men det är klart att priset på betongsten är lägre. Men räknar man med livslängden så ser man att det endast stämmer på kort sikt.
• Hållbarhet - Det är stor skillnad på klimatavtryck för tillverkning (och transport) av olika typer av marksten och jag rekommenderar att man läser på om detta och tar ett aktivt och medvetet beslut. Värst är natursten och betongsten från länder långt bort där transporten blir en stor belastning för miljön.                                                                                  Ofta sker även produktionen med miljöovänligare metoder och tveksamma sociala förhållanden. När cement tillverkas frigörs koldioxid som varit bunden i kalkstenen i miljoner av år.                                           
  
• Det gör att cementtillverkning orsakar stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Det är dessutom svårt att återvinna uttjänta betongstenar. Även marktegel har höga utsläpp av koldioxid i sin till verkning bla för att det bränns under mycket höga temperaturer.                                                         I jämförelse mellan olika markstenar så ligger den svenska lokaltillverkade markstenen bäst till och har det lägsta klimatavtrycket, bland nytillverkade markstenar vill säga. Vill du göra en riktigt klimatsmart gärning i din trädgård så köper du återbrukad svensk natursten, som inte ökar utsläppen alls. 

Med andra ord finns det en del saker att ta ställning till när nytt markmaterial skall köpas. Fråga din stenhandlare efter information om vilket klimatavtryck markstenen har. Seriösa leverantörer kan visa upp sådan fakta.

Sedan är det upp till dig att ta beslut om vad du vill ha i just din trädgård. Ibland är det kanske en kombination av natursten/betong/återbrukat. Det viktigaste är att man är påläst och gör medvetna val. Allt är inte svart eller vitt. Vill man ha betongplattor så kan man åtminstone fundera över storleken på ytan och kanske dra ner på den. Bara genom den handlingen så har en miljövinst gjorts. Alla steg mot en klimatsmart trädgård är ett steg i rätt riktning!

DRÖMMER DU OM EN NY TRÄDGÅRD MEN BUDGETEN ÄR LITEN?

Att skapa en ny trädgård från grunden eller att göra om en befintlig trädgård kan vara kostsamt, det är inget att sticka under stolen med.
De stora kostnader ligger främst i arbetskostnader och markmaterial. Visst kostar växterna också men man behöver ju inte välja stora och dyra exemplar om budgeten är liten. Gillar man att pyssla och är villig att lägga ner lite tid så finns det en hel del man kan göra själv.

Behöver du idéer på hur din nya trädgård skall utformas men saknar utrymme i budgeten för en Trädgårdsarkitet?
Då kan en Trädgårdsrådgivning vara lösningen för dig. Du får en stor effekt för en mindre insats. Läs gärna mer om det här.   

Nedan har jag samlat mina bästa budgetsmarta tips: 
​
MARKMATERIAL

• Köp återbrukat material och då helst natursten som åldras med värdighet till skillnad från tex betongplattor som har kortare livslängd. Ofta kan man köpa det billigt.
• Mur eller inte mur? Måste man ha en mur så behöver man ju investera i det men annars är det ju fint att låta marken bölja också. Finns det sten på tomten som tex sprängsten eller natursten så kan man ju använda det. Helt gratis (förutom arbetet såklart)
• Ha inte för mycket hårdjorda ytor utan satsa på mer gröna ytor som både skänker glädje till dig och djurlivet samt tar hand om dagvattnet också.
• Välj grusad parkering framför stenläggning eller asfaltering.
• Vill du ha en köksträdgård i pallkragar? Fråga företag som köper in material som levereras i pallkragar om du få dem istället för att de slängs.
• Så gräsmatta istället för att rulla ut färdigt gräs. Här finns mycket pengar att spara om du har tålamod och kan tänka dig att passa de groende gräsfröerna med vattning. De får inte torka ut! Bästa tiden för att så gräsmatta är på hösten eller våren när det inte är fört varmt. Underarbetet är det samma oavsett om man sår eller rullar ut gräsmatta.   
• Om du behöver ny jord så gör ett överslag och räkna ut hur mycket jord som behövs. Ofta är det billigare att beställa stora säckar eller ett lastbilslass framför att köpa in mängder av små säckar från ett gardencenter.   

                                 
                                   
ARBETSKOSTNAD

• Om man behöver ta in extern hjälp så kostar det så klart pengar. Men ta in offert från flera och fråga efter referenser så blir det lättare att välja och jämföra.
• Fundera på om det finns moment som du kan göra själv som inte måste utföras av en fackman. Är du osäker på hur man gör så leta efter bra instruktionsfilmer på webben. Det finns så många som delar med sig om hur man gör det mesta och det är ju otroligt roligt att lära sig nytt och faktiskt göra fint i trädgården själv.

MASKINER & VERKTYG

• ​Det behövs ju en del maskiner och verktyg för att sköta sin trädgård. Även här finns mycket pengar att spara genom att köpa begagnat. Eller varför inte gå ihop med grannarna och köp in trädgårdsverktyg ihop? Det är både billigare och mer miljövänligare än att alla har var sin uppsättning med maskiner som endast används då och då.
• Har du en mindre gräsmatta så köp en handgräsklippare. Då slipper du betala för vare sig el eller bensin.

VÄXTER

• Sätt rätt växt på rätt plats. Genom att göra det så ökar chanserna betydligt att de nya växterna skall överleva och bli fina. Därmed undviks dyrköpta misstag.
• När man köper buskar och träd så köper man egentligen år. Ju äldre och större växt desto högre pris. Om du har tid och tålamod så köp mindre exemplar. Men läs på om hur stora de blir så att de inte planteras för trångt. Låt dig inte luras av en näpen uppsyn av en ung planta:)
• Gå på växtmarknader, växtloppisar och leta på köpochsälj-tjänster på nätet. Eller dela/byt växter med grannar och vänner.
• På hösten i september/oktober så brukar många handelsträdgårdar och gardencenters rea ut de växter som de har kvar och då kan man göra fynd. De flesta växter går alldeles utmärkt att plantera tills frosten kommer. Passa på att köpa vårlökar på rean också!
• Satsa på härdiga och tåliga perenner som är duktiga att sprida sig. När de sätter fart så kan man dela dem och fylla på där det behövs eller skapa nya planteringar. Perenners härdighet beskrivs från A - D där de som har härdighet A är det mest säkra korten. På perenner. se kan du läsa mer.  Några av mina favoriter är: Flocknäva, Bergormrot, Jättedaggkåpa, Akleja, Funkia, Vitplister, Murreva, olika sorters Timjan, Kärleksört och Höstanemoner.
• Välj också gärna vårlök som är bra på att sprida sig och/eller återkomma år efter år  som tex Allium, Narcisser, Darwintulpaner, Botaniska tulpaner, Kungsängslilja, Vårsjärna, Krokus och Pärlhyacint för att nämna några.
• Sist men inte minst så vill jag tipsa om att vinterså både perenner och sommarblommor. Här finns det mycket pengar att spara! Det är jättelätt dessutom! Jag vintersådde massor av perenner till vår nya trädgård och det mesta tog sig jättebra och blev minst lika fina (om inte finare) än köpta perenner! Jag köpte fröer för några hundringar och fick hundratals perenner som skulle kostat många tusenlappar att köpa. Här kan du läsa mer om hur jag gjorde.

Hoppas att du får nytta av mina tips och varmt lycka till med din trädgård!
Har du kommit på fler budgetsmarta till så skriv gärna en kommentar och berätta!

Tror du att dina handlingar inte spelar någon roll? Självklart gör de det! Alla våra trädgårdar är ju en del i det stora sammanhanget. 
​
Som trädgårds- eller balkongodlare så har du alla möjligheter att påverka!  Det finns precis hur mycket saker som helst som du, jag & vi tillsammans kan göra för att främja biologisk mångfald och för att bidra till en grönare värld.
Här vill jag dela med mig av mina 5 bästa praktiska tips där vi alla kan göra skillnad:

1. Allt börjar & slutar med jorden - Lär känna den och tag reda på hur du kan förbättra den. Kompostera och skapa ett kretslopp där du återför organiskt material från trädgården tillbaks till jorden. Med kompost kan du skapa ett eget ekosystem.
2. Vårt värdefulla vatten - Torra somrar, klimatförändringar                     och vattningsförbud gör att vi måste tänka på hur vi kan vara rädda om vårt vatten. Om du måste vattna så gör det på morgonen eller kvällen när vattningen ger bäst effekt. Samla regnvatten. Täck den bara jorden med täckmaterial eller marktäckande växter, då hålls fukten kvar i jorden bättre.
3. Rätt växt till rätt plats ger en hållbar trädgård - Läs på hur växterna vill ha det och hitta platsen hos dig som bästa passar in på det. Då jobbar du med naturen istället för mot den. ​
4. Främja den biologiska mångfalden - Satsa på bi- och fjärilsälskande blommor som ger nektar och pollen hela säsongen så hjälper du dem med mat. Eller varför inte anlägga en äng. Våra pollinerande insekter  behöver också boende så satsa gärna   på ett insektshotell och/eller kanske en sandig söderslänt för jord/sandbin. Men de behöver även vatten så ha gärna en grund skål med vatten och tex glaskulor, stenar eller pinnar i så hjälper du dem att ha något att sitta på när de skall dricka.
5. Material och maskiner - Här har vi alla stor makt som konsumenter. När vi är många som ställer krav på hållbarhet så kommer vi göra skillnad. Idag finns det många bra eldrivna alternativ och har du en liten täppa så finns det ju muskeldrivna alternativ. Eller varför inte köpa begagnade maskiner och återbruka?  När det kommer till hårda material i trädgården så finns det ofta många olika val att göra. Natursten eller betong? Natursten har mycket lång livstid vilket betongen inte har på samma sätt. Men det är såklart en prisskillnad. En lösning kan vara att köpa begagnad natursten, då den oftast åldras mycket lite eller åtminstone men en stor portion värdighet. Sen behöver man beakta var produktionen sker. Sker den tex i Kina så kan enbart transporten göra att  utsläppen av växthusgaser ökar med många hundra procent. Då har vi inte ens börjar prata om de sociala frågorna som arbetsvillkor och rimliga lön.

Att värdens bin drastiskt minskar i antal vet nog de flesta. Men jag undrar om alla vet hur allvarligt det är och hur det även kommer att påverka oss?     
Eftersom insekterna pollinerar ca 75% av alla grödor som vi odlar så innebär det att även vår mat drabbas.
Att bina minskar i antal är inget nytt. Det har pågått sedan 50-talet och har flera orsaker. Dels beror det på jordbrukens omvandling och dels för att det finns färre blommor i landskapen.  Givetvis är ju kemisk bekämpning är också en stor bov i dramat.
Men om man har en trädgård, terrass eller balkong så kan man med små medel främja den biologiska mångfalden. Här är 3 konkreta tips:

ERBJUD FÖDA
Planera din trädgård eller terrass så att det finns blommor under hela säsongen och gärna många olika sorter. Då får pollinerarna ordentligt med mat samtidigt som du får njuta av blomningen:)
Börja gärna med vårlökar och tidigblommande växter såsom Krokus, Pärlhyacint, Scilla, Gullviva, Penseér, Lungört, Sälj, Vide och Pil.
Lite senare så blommar frukt- och bärbuskar och några som uppskattas särskilt är bla: Vita och röda vinbär, krusbär, plommon, körsbär, slån och blåbärstry.
Det finns många perenner som är extra uppskattade av pollinerar såsom:
Lavendel, Kantnepeta, Stjärnflocka, Grekvädd, Röd Solhatt, Veronika, Anisisop och Kärleksört och många fler. Ett tips är att låta en del av trädgården bli en äng.

Glöm inte att pollinerarna också behöver vatten så ha gärna en ”insektsbar” med vatten i din trädgård. 
Det finns många kryddväxter som har blommor som uppskattas av pollinerare och genom att ha några kryddväxter i en kruka på balkongen så kan man också bidra till en biologisk mångfald i det lilla. Några kryddväxter som är extra populära hos insekter är: Timjan, Kungsmynta, Purpurmejram, Myntor och Gräslök.

ERBJUD BOENDE
Här är det bra att veta att ca 70% av alla bin bor i sandig jord och tom i grus.  Har man grusgångar och grusplanteringar så kan vissa bin bygga sina bon där. Har man utrymme så kan man hjälpa många bin genom att tillhandahålla en sandig söderslänt som de kan lägga sina larver i. Ca 30% av bina är arter som gillar att bo i insektshotell.  Dem sätter man med fördel upp i söderläge och gärna på en plats där det är torrt eftersom bina tycker om solens värme. 
​
ANVÄND INTE GIFTIGA BEKÄMPNINGSMEDEL I TRÄDGÅRDEN
Det sista men inte minst viktiga tipset! 

Jag letar ständigt efter mer hållbara metoder i trädgårdslivet och har varit nyfiken på Biokol ganska länge. 
​I år bestämde jag mig för att prova!
Biokol är egentligen inget  nytt  påfund
utan det är en metod som använts i tusentals år för att förbättra jordens egenskaper. Metoden, som även kallas Terra Preta (den svarta jorden),  har bla används i Amazonas att kunna bruka jord som annars varit för mager.
Biokol kan förbättra jorden på många sätt, dels så håller den fukt och näring men den porösa strukturen gör också att den kan hålla syre.  Kolet bryts inte ner utan ligger kvar i jorden under många hundra år. När biokolet är i jorden så bildas en sk kolsänka som kan bidra till att sänka luftens koldioxidnivå.
Det görs en hel del försök i Sverige inom detta området och det finns resultat som tydligt visar på att tex träd i stadsmiljö som en andel biokol i sin jordbädd hade bättre tillväxt. Stockholm stad har varit en föregångare inom detta området: https://www.stockholm.se/vaxtbaddar
 
Mina erfarenheter såhär långt:
Jag har provat biokol i både krukor, i pallkragar och i vissa rabatter och resultat är att växterna har presterat mycket bra i år. Bättre än de brukar!  Blommorna i mina stora krukor har blivit väldigt frodiga och har blommat fantastiskt i år och jag tycker också att de har klarat torka bättre än vanligt. Jag har till exempel inte fått några mjöldaggsangrepp i år, vilket jag nästan alltid har fått tidigare år om jag missat med vattningen och växterna råkat torka ut.
Det finns olika rekommendationer beroende på vilken jord man har.  Har man en lerjord så kan man med fördel öka andelen biokol i jorden jämfört om man har en sandigare jord.
Det finns olika leverantörer av Biokol och titta på förpackningen för att se just deras rekommendationer på hur mycket Biokol som är lämpligt att blanda in i din jord.

Tips! Man kan faktiskt göra sin egna biokol genom att ta krossa vanlig grillkoll i mindre bitar och sedan låta dem dra i näringslösning eller guldvatten en stund innan du blandar ner det  i jorden.

Efter den torraste sommaren på många hundra år så är det en fråga om många ställer sig nu. Går det att ha en trädgård när solen steker och vattnet sinar?
Det finns i alla fall en hel del saker man
kan göra och tänka på för att få ovanstående kombination att fungera bättre.
Det här är en fråga som engagerar mig mycket och jag har läst allt jag kunnat hitta om det och också varit på föreläsningar i ämnet. I detta blogginlägget har jag tagit mina egna erfarenhet och kokat ner dem tillsammans med all fakta jag hittat.

Vad händer med trädgården när klimatet ändras?
Mycket pekar på att det blir större skillnader mellan årstiderna. Det blir blåsigare, torrare och generellt sätt en högre temperatur. Det blir också mer extrema väder
med tex kraftigare skyfall än vad vi är vana vid här i norden.
Detta påverkar naturligtvis våra växter och om de inte är rustade för att kunna hantera tex torka och vind så kommer de att få lättare att få skador, sjukdomar och angrepp av skadedjur. De kan få sämre tillväxt och utveckling av tex blommor, frukter och bär. Så vad kan man då göra?  Här nedan kommer de bästa tipsen som jag har stött på såhär långt:

Rätt växt på rätt plats
Man kan börja med att välja växter som inte är så känsliga för vind och torka samt undvika de som behöver mycket fukt.
Innan man köper växter så läs på om växterna och undersök i vilken miljö de trivs bäst.  Det finns ofta mycket bra information på plantskolorna eller på nätet om det är en webbshop.
Väljer man rätt växt för rätt plats så kommer växten att trivas och blir så där fin och frodig som man tänkt. Den behöver heller inte överdrivet med pyssel och vattning vilket ger både en mer lättskött och hållbar trädgård.
När det gäller vad olika växter vill ha för odlingsförutsättningar så kan man ofta få ledtrådar från växtens utseende. Växter som gillar mycket sol och torrare lägen kan ha lite ludna och/eller silvriga och smala blad som tex Lavendel. Ibland kan de också ha tjockare blad som tex Kärleksört där växten kan lagra vatten i sina blad.
Storbladiga växter ofta vill ha halvskugga/skugga och gärna lite fuktigare som tex Funkia. Men det finns så klart undantag, så läs på om vad just de växter som du vill plantera trivs bäst i för läge.

Förbättra växtplatsen
Vind torkar snabbt ur jorden och det kan man delvis förhindra genom att skapa mer lä.  Man kan plantera häckar, större buskar och träd som ger skugga. Man kan också sätta spaljéer för att dämpa eller sila vinden.
Finns det stora träd i närheten som konkurrerar om vatten och näringen så kan man sätta en rotspärr när man planerar nya rabatter eller planteringar.
Ett annat tips är att undersöka jorden i trädgården. Är det lera i den så håller den fuktighet bra men när det blir riktigt torrt så blir den hård som sten. Då kan det vara bra att förbättra lerjorden  genom att tillföra mull.
Är jorden mer åt det sandiga hållet så är den väldränerad och håller inte fukten så bra och då kan kan man prova att tillföra både lera och mull för att få jorden att bli mer vattenhållande.
Man kan också prova att tex blanda i Biokol som både håller näring och vatten. Men de sistnämnda har jag inte provat själv än. Men jag skall prova biokol i mina pallkragar denna säsongen.
Om man ändå gärna vill ha växter som tycker om fuktigare växtplatser så kan man anlägga en sk våtbädd. Det är egentligen inte så komplicerat. Man gräver ur för den tänka rabatten/planteringen och lägger en vattenhållande duk i botten och en bit upp på kanterna. Inte för högt för man vill ju inte att det skall bli en bassäng vid kraftiga regn. Men man vill ju att en del av vattnet stannar upp så att fuktälskade växter hinner dricka sig otörstiga. Duken kan vara en sådan duk som man använder för att bottna dammar med eller någon annan kraftigare plast.

Ett annat tips är att förhindra att vattnet dunstar från rabatter och odlingar genom att täcka jorden på olika sätt. Som Trädgårdsarkitekt brukar jag alltid råda mina kunder att plantera marktäckande växter som både håller fukten men också förhindrar ogräs.
Men det finns många andra sätt också. När det gäller sådder så kan man täcka dem med fiberduk. Det minskar avdunstning, ger en jämnare dygnstemperatur och förhindrar en del angrepp från skadedjur.
Man kan täcka bar jord med olika material som tex:

• Gräsklipp -  Det hjälper både mot vattenavdunstning och ger näring.
• Komposterad bark – Lägger man ca 5 cm lager över den bara jorden så motverkar det båda avdunstning och ogräs. Så småningom bryts det ner och förbättrar då jordens struktur.
• Fint grus – Man kan också använda några centimeters lager av finkorning singel tex fraktion 2-4 mm.                                                                           
  

​Välj rätt tidpunkt - Det är också bra att tänka på att man planterar vid en tidpunkt som passar växten bäst. Väljer man att plantera på våren så får man vara beredd på att det kommer att behövas vattnas en hel del om det inte kommer regn. Ofta är hösten en bättre period att plantera på.
Jag rekommenderar att man skaffar sig en regnmätare så att man kan hålla koll på hur mycket regn som kommer så att man inte vattnar i onödan.

Spara vatten

• Vattna helst på kvällen (gäller dock inte tomater som kan spricka) då dunstar vattnet mindre och vattningen får större effekt.
• Kommer det mindre än 15 mm vid ett regn så räcker inte det till för att nå ner till de större växternas rötter och då är det bra att stödvattna. Istället för att vänta tills det blir ännu torrare och då behöva vattna desto mer.
• För perenner, buskar och träd så är det ofta bättre att vattna rejält och sällan eller lite och ofta. Det senare lockar bara rötterna att söka sig närmare jordens yta och då blir de ännu mer känsliga vid torka.
• Punktvattna nyplanterade eller törstiga växter istället för att låta en spridare stå på och vattna över stora ytor i onödan. 
• Man kan sätta en vattensäck vid nyplanterade träd för att försäkra sig om att trädet för tillräckligt med vatten.
• Har man tex en nyplanterad häck så kan det vara en god idé att lägga ut en sk droppslang under etableringen. Det spar vatten på sikt eftersom det också är en form av punktbevattning och man kan styra så att det inte vattnas i onödan.

 Samla vatten                 

• Det finns många olika sätt att samla på vatten. Ett enkelt sätt att starta är att ha en eller flera regntunnor som kan kopplar till stuprören. Då leder man ner vattnet i en stor behållare och så kan man använda det för att vattna i trädgården. Det finns massor av olika varianter på marknaden. Alltifrån gamla vackra vintunnor till stora tunnor i plast med inbyggd kran. För säkerhetsskull så är det bra att ha lock på så att inte djur och småbarn råkar illa ut.
• Det finns också större behållare som man kan samla vatten i. Både de som kan stå ovan jord men också sådana som kan grävas ner.
• Man kan återanvända disk och duschvatten till att vattna i trädgården. Men använd då miljövänliga preparat. Jag skulle inte vattna på sallad och sådant som man skall äta men övriga växter går i regel bra.
• I köket så hälls det ofta ut mycket vatten som man skulle kunna spara. Man kan tex spara vatten som man kokat pasta och potatis i. Eller vatten som man sköljer av grönsaker med. Vattnet som blir över i vattenkokaren behöver man inte hälla ut. Häll det i vattenkannan istället. Men låt det kallna först😉.

 
Det finns egentligen massa olika saker man kan göra för att både spara och samla vatten. Det viktigaste tror jag är att vi börjar tänka på att vattnet är en värdefull resurs som vi behöver vara rädda om och inte förbruka i onödan.
 
Vad är ditt bästa tips för att spara eller samla vatten? Maila mig gärna!